Publicerad: 2011-11-24 11:09
I Bolandsgymnasiets danslokaler tränar Kimberly Terry, 18 år, Arpen Sargsyan, 19 år, och Siri Folkeson Welch, 17 år. De pluggar på det specialformade estetprogrammet på högre nivå. Om bara ett par dagar blir Siri Folkeson Welch myndig.
– Mina föräldrar har inte haft så mycket kontakt med skolan annars heller utan de har litat på mig och låtit mig ta ansvar. Jag pratar med mina föräldrar så de vet ju hur det går. De behöver inte ringa till skolan för att få reda på det, säger hon.
Kimberly Terry har bott ensam i snart tre år och är van att bestämma själv.
– I mitt fall känns det bra att jag tar egna beslut om hur mycket föräldrarna ska involveras. Men för andra kan det nog vara synd om föräldrarna förlorar kontakten med skolan. Om man inte har en öppen relation med sina föräldrar så kanske det blir ännu mindre kommunikation den dagen man blir myndig, säger hon.
Precis som kompisarna så uppdaterar Arpen Sargsyan regelbundet sina föräldrar om hur det går med studierna. Men hon är medveten om att det kan variera beroende på person:
– För oss är det kanske så. Men för andra kan det vara annorlunda. Vi är alla olika individer. Det finns de som kanske behöver mer krav hemifrån.
Alla tre är dock överens om att det är viktigt att eleven tar eget ansvar.
– Jag tycker föräldrarna kan ställa krav om man bor hemma. Men det är fortfarande först och främst upp till eleven själv, säger Kimberly Terry.
Siri Folkeson Welch håller med:
– När man tar studenten borde man vara tillräckligt gammal för att ordna med sådant själv. Det är klart att föräldrarna ska bry sig, men man måste ju ta eget ansvar ändå. Det är nog jättesvårt att hitta en lösning som fungerar för alla. För vissa funkar det att föräldrarna har kontakt och för andra inte.
I skolans kafé sitter Jonas Lingman, 19 år, tillsammans med ett par kompisar. Han läser sista året på transport-programmet. Nu har han håltimme och nästa lektion börjar inte förrän om ett par timmar. För honom är det självklart att sköta studierna på egen hand, utan inblandning från föräldrarna. Därför tycker han det är bra att skolan inte får kontakta hemmet utan hans tillåtelse. Om det skulle uppstå problem föredrar han att berätta det själv i stället. Att ta med föräldrarna på utvecklingssamtal är nämligen otänkbart.
– Varför ska de vara med för? Det är ju våra liv, säger Jonas Lingman och kompisarna nickar instämmande.