Stadens grönområden beskärs, urholkas och förminskas under det retoriskt överskylande begreppet ?förtätning?. Tvärtemot den folkliga opinionen offras grönyta efter grönyta och bebyggs med betong och asfalt. Vi lever i en tid där vardagslivet ställer allt mindre fysiska krav och så kallade vällevnadssjukdomar som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och benskörhet blir allt vanligare som en följd av detta. Sambandet mellan god folkhälsa och tillgång till rekreationsområden i närmiljön har entydigt stöd i forskningen.

Allt mer ser vi värdet av både motion, i form av idrott, och rekreation, i form av naturupplevelser. Avståndet mellan bostad och grönområde är en avgörande faktor för om, och hur ofta, utövandet sker. I ljuset av detta ter sig denna avveckling av parkmark som en märklig paradox.

I Uppsala har man på kort tid, under rådande majoritet i byggnadsnämnden, avlägsnat värdefulla grönytor i bland annat Källparken, Frodeparken och Fyrisvallens kolonilottsområde. Nu står Seminarieparken på tur. Det är en vacker och anrik kulturmiljö som förtjänar upprustning i stället för höghusbebyggelse.

En bred folklig opinion har redan förkastat ett tidigare förslag till bebyggelse av parken, och allt fler politiska företrädare har insett det tveksamma i att bebygga parkmark.

Mellan 6 och 13 maj i år visades fanns 30 olika förslag på hur Seminarieparken skulle kunna utformas att beskåda på Fyrishov. Samtliga förslag var framtagna av landskapsarkitektstudenter. Föreningen Vårda Uppsala har till länsstyrelsen gjort en framställan om att seminariebyggnaden och dess park skall förklaras som byggnadsminne. Facebookgruppen ?Rädda Seminarieparken i Uppsala? har startats. Insändare och debattartiklar har skrivits.

Trots sin snabba expansion saknar Uppsala en parkplan. I den kommunala informationen ansluter man sig dock till gällande normer och anger att det i Uppsala inom 300 meter från varje bostad skall finnas tillgång till en så kallad kvarterspark.

En kvarterspark skall vara 10 000-50 000 kvadratmeter stor och kunna fungera som en samlingspunkt i närområdet. Inom 500 meter från bostaden skall det finnas en stadsdelspark på 20 000-100 000 kvadratmeter. som kombinerar många olika funktioner, till exempel ska den innehålla en idrottsplan, och som kan användas av hela stadsdelen. I den snabbt växande stadsdelen Librobäck, för de boende i de nybyggda höghusen på Fyrisvallen, för skolbarnen i Seminariet och för övriga boende i kvarteret är Seminarieparken den enda rimliga lösningen för placeringen av en stadsdelspark.

I den bebyggelse av Seminarieparken som nu planeras hävdar man att den gård om 10 000-15 000 kvadratmeter som bildas bakom höghusen skall fylla funktionen av stadsdelspark.

Byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M) hävdar i en debattartikel (UNT 27/5) att ?detta blir Uppsalas näst största park?. Vidare hävdar hon att anläggandet av privata höghus på parkmark är ett sätt för ?Uppsalaborna att få tillgång till ett nytt grönområde? och att man i skuggan av dessa höghus skall ?ta med barnen på picknick eller lägga sig på en filt för att läsa i solen?.

I de detaljplaner som snart ställs ut anläggs ett sjuvåningshus på nuvarande idrottsplan. Gårdsytan bakom sjuvåningshuset anges som utrymme för ?spontanidrott?. I praktiken blir det dock omöjligt att bedriva någon som helst bollsport i så nära anslutning till ett bostadshus med hänsyn till de boende och inte minst deras fönster. Eftersom det dessutom planeras en förskola i bottenvåningen och dessa barn rimligtvis bör få leka utomhus kommer platsen inte att kunna rymma vare sig fotboll, brännboll eller någon annan typ av utrymmeskrävande grupp- eller bollsport. Få, annat än minimalistiska och mycket stillsamma aktiviteter kommer att kunna utföras på sjuvåningshusets gård och därigenom förfelas hela det hälsobefrämjande syftet med idrott.

Den vackra miljön i Seminarieparken är, förutom att vara kulturhistoriskt oersättlig, även värdefull som rekreationsområde. De planerade sexvåningshusen mot Ringgatan och deras gårdsentréer kommer att omintetgöra den vackra äppellunden i parken och kraftigt påverka upplevelsen av rekreation i parken. Husens monumentala fasad mot Ringgatan kommer att på ett effektivt sätt stänga ute både allmänheten och de närboende från den återstående ytan av parken.

Byggnadsnämnden i Uppsala under det moderata ordförandeskapet återkommer nu, trots den kraftiga opinionen 2006, med ett nytt förslag på höghusbebyggelse. Det liknar närmast uttröttningstaktik. I en ohelig allians med den privata byggherren ger man klartecken för att asfaltera, bygga inne och stänga ute. Att Moderaterna och Kristdemokraterna får stöd av Socialdemokraterna till detta är anmärkningsvärt, för att inte säga upprörande. Vill få befolkningen att resignera och tappa tron på det politiska beslutsfattandet? Vad händer med stadens själ? Vad händer med folkhälsan? Vad händer med trädgårdsstaden Uppsala?

Detaljplanerna ställs ut med möjlighet till yttrande under tre veckor i september. Din möjlighet att påverka beslutet är nu. Gå med i Facebookgruppen ?Rädda Seminarieparken i Uppsala?, kontakta dina folkvalda politiker i byggnadsnämnden och skriv ett yttrande när detaljplanerna ställs ut. Opinionen och folkhälsan kräver att man avstår från bebyggelse och utvecklar området till en stadsdelspark.

Magnus Peterson
läkare, forskare och Uppsalabo
UNT 10/9 2011