Publicerad: 2012-02-03 00:00, senaste uppdaterad: 2012-02-17 19:02
KLIMATET. Kommentar till Erik Grusells insändare 31/1.
Några försynta och välmotiverade funderingar av recensenten Gunvor Hildén (UNT 25/1) motiverar Erik Grusell till dramatiska uttalanden: ”Klimatfrågan kräver alltså omedelbara åtgärder” och ”vi måste snabbt och effektivt minska utsläppen” och ”förbränningen av fossila bränslen måste minska ordentligt ...”
Denna typ av klimatpessimism är ingenting nytt de senaste åren. Det ironiska är att under de senaste tio åren har ökningen av den globala temperaturen avstannat. Tio år är en alltför kort tid för att tala om en klimatförändring, men det är mer än tillräckligt för att konstatera att FN-organet IPCC:s prognoser för temperaturutvecklingen har slagit fel. I efterhand inkastade hänvisningar till aerosoler är föga övertygande.
Grusell ger ett annat förslag: ”På grund av oceanernas förmåga att lagra värme kommer hela effekten av den nuvarande halten av växthusgaser i atmosfären att visa sig först om tiotals år.” Förutom att det är en egendomlig tanke att uppvärmning av haven skulle ske, utan att det först syntes i atmosfärens temperatur, är påståendet i sak felaktigt. Så kallade Argo-bojar har registrerat havstemperaturer på olika djup. Resultaten visar tydligt att det inte pågår någon systematisk uppvärmning av haven.
Huvudfrågan gäller vad som är orsak till den måttliga ökningen av medeltemparaturen, cirka 0,8 grader Celcius de senaste dryga 100 åren. Grusell hävdar att det är ”mänskliga utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid” som är orsak. Om denna hypotes påstår han att ”i den frågan finns inga motsägelsefulla forskningsresultat”. Detta felaktiga påstående har gjorts ofta.
En förteckning på omkring ett tusen vetenskapliga arbeten, som helt eller delvis ifrågasätter hypotesen att mänskliga utsläpp av växthusgaser styrt klimatförändringen finns på denna länk: http://www.populartechnology.net/2009/10/peer-reviewed-papers-supporting.html.
Det är vanskligt att diskuterar trenden när det gäller vetenskapliga publikationer, men det är likväl mitt bestämda intryck att kritiska artiklar, baserade på direkta mätningar har ökat starkt både i antal och tyngd.
Verkligheten liknar alltså allt mindre det skräckscenario som Grusell målar upp.
Carl-Gustaf Ribbing
Uppsala