KOMMENTAR till Mohamad Hassans (FP) insändare 27/12.
På senare tid har SFI-undervisningen varit omskriven i UNT, både på debatt- och insändarsidor. Såväl sverigedemokraten Pavel Gamov, som Kjell Kampe, anser att det är alliansregeringens ”privatisering” av SFI som ligger bakom de försämrade resultaten för kommunens elever. Det ansvariga kommunalrådet i Uppsala, Mohammed Hassan (FP), har varit med och försvarat såväl upphandlingen av och kvaliteten på SFI. Men alla debattörer missar målet i diskussionen, vilket gör det svårt att komma överens.

Problemet är att alliansregeringen har en motsägelsefull politik när det gäller SFI. Å ena sidan säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) att SFI ska vara ”en kvalificerad språkutbildning” som ska lära ut svenska språket. Å andra sidan säger tidigare integrationsministern Nyamko Sabuni (FP) att SFI-undervisningen måste ses som ett steg på vägen in i arbetslivet, där arbetslivsorientering och praktik ska vara centrala inslag. De motsägande budskapen har medfört att i vissa kommuner är SFI-utbildningen arbetslivsinriktat, i andra är den en ren språkutbildning.

När alliansen i Uppsala senast upphandlade SFI var ambitionen att göra undervisningen mer arbetslivsorienterad så att den tidigare mycket långa vägen till självförsörjning för de nykomna skulle kortas. För att göra en realistisk utvärdering av undervisningen i Uppsala måste man ta sin utgångspunkt i upphandlingens ambition när det gäller just detta mål.
Hur ser resultaten ut, har de olika studieanordnarna levt upp till sina löften i anbuden? Har man nått de resultat som förväntades?

Mohammed Hassan har svarat på kritiken att SFI-utbildningen är mycket bra i Uppsala och den förlängda tiden till betyg beror på att det nu ingår praktikperioder under studietiden. I själva verket vet inte Hassan hur det förhåller sig eftersom man aldrig har gjort ett opartisk och seriös utvärdering av verksamheten med upphandlingen som utgångspunkt. Han nämnde i sitt sista svar till Kjell Kampe med flera, att Skolinspektionen gjorde en mycket bra utvärdering av verksamheten. Sanning är att Skolinspektionen inte utvärderar kvalitet i verksamheten, utan de tittar på om den följer lagen och inget annat.

Om man går igenom alla protokollen från Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden, hittar man inte någon opartisk utvärdering gjort under hela perioden som upphandlig har pågått. Opositionen borde kräva en ordentlig utvärdering av verksamheten. Viktiga utvärderingspunkter som borde mätas är dessa:
a) Har eleverna i Uppsala kommit närmare självförsörjning under de tre år som har gått sedan upphandlingen?
b) Har eleverna fått gå de olika yrkeslinjerna som ingick upphandlingen, det vill säga utbildningar inom butik och handel, vård och omsorg.
c) Har de fått göra arbetsplatspraktik?
d) Har elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kartlagts och tagits till vara?
e) Hur har distansundervisningen för de högutbildade fungerat?
f) Har de högutbildade invandrarna kommit närmare arbetsmarknaden inom sina tidigare yrken och utbildningar?
g) Har eleverna lärt så bra svenska att de kan arbeta inom valda yrkesområden i Sverige?
När vi får svaren på dessa centrala frågor kan vi uttala oss om SFI-undervisningen i kommunen har havererat eller inte.

Trots alla remissinstanser, inklusive Skolverkets avrådan, har regeringen varit för införandet av SFI-bonuspengar. Efter ett års försöksverksamhet i några av landets kommuner och utan att göra en grundlig utvärdering, permanentades bonuspengen i hela Sverige. Problemet med alliansens politik är att den kommer i konflikt med ambitionen att förkorta vägen till självförsörjning. Detta visar sig särskilt för de elever som fullt ut satsar på SFI-bonusen, som mister möjligheten att få ta del av alliansens åtgärd om instegsjobb. Har eleven uppnått D-nivå inom SFI förlorar eleven helt möjligheten till instegsjobb. Eleven har alltså att välja på att ta del av instegsjobb, och därmed förlänga SFI-studierna eller att satsa på SFI-bonus — och därmed förlänga vägen till självförsörjning. En önskvärd och tydlig ledstjärna borde vara att förkorta vägen till självförsörjning, och inte att skapa åtgärder som handlar i konflikt med detta mål.

För oss med invandrarbakgrund spelar det ingen roll hur vi ligger till Skolverkets statistik. Vi vill lära oss svenska! Vi vill veta hur det svenska samhället fungerar! Vill veta hur arbetsgivare resonerar när de anställer! Vi vill vara självförsörjande och kunna bidra till det samhälle som tog emot oss. Detta nekar oss alliansen på grund av förvirrade och motsägelsefulla budskap om integrationspolitik i allmänhet och SFI-undervisning i synnerhet.

Carlos Toledo (S)
ordförande i Uppsala arbetarekommuns integrationsutskott