TAXI. Min svärfar och jag åkte taxi från centralen i Uppsala till Ritargatan i Årsta. Vi brukar göra det ibland, oftast med Uppsala Taxi. Priset brukar hamna mellan 120 och 130 kronor, vilket är rimligt. Prisgarantin är 150 kronor.
Den här gången blev det med ett annat bolag, jag vet inte vilket. Det stod ”Miljötaxi” på dörrarna. Något företagsnamn kunde vi inte se. Killen som körde visste inte var Ritargatan låg utan frågade hela tiden på dålig svenska hur han skulle åka. Han knappade på datorn i hela tiden. Displayen för priset var mycket mörk, så man såg inte vad det stod.

Färden tog fem minuter. Väl framme tände föraren i bilen och nu såg jag att displayen visade 235 kronor. ”Det blir 235”, sa han glatt. Jag ilsknade till och förklarade att vi brukar åka den här sträckan varje månad och att priset brukar hamna på 120-130 kronor och att hans pris inte kunde vara riktigt. Han svarade: ”Jag måste leva”. Jag sade: ”Ok, du ska få dina pengar, men detta kommer jag att skriva en insändare om i tidningen”. Då backade han och sa: ”Får jag 150.” Jag gav honom 150 kronor och gick ur bilen. Då öppnade han sidorutan och sa: ”Var inte arg på mig!” upprepade gånger.

Jag tycker att det är illa att sådana här oseriösa bolag kan agera på marknaden. Finns det någon branschorganisation efterlyser jag lite ”action” från denna. Jag har kontaktat Uppsala Taxi och berättat om händelsen och där bekräftar man att det tyvärr finns sådana här taxibilar i trafik.
När det gäller val av taxi i kön behöver man inte ta den bil som står först i kön, vilket jag trodde.

Jan Wahlgren
Uppsala