SJUKVÅRD. Jag följer med intresse vårddebatten i massmedierna. Tyvärr är det mest negativa åsikter som förekommer. Jag har sedan jag drabbades av en stroke 2008 varit en del av vårdapparaten. Jag var innan stroken sjukdomsfri och hade därför liten erfarenhet av vården. Från första kontakten vid akuttillfället till nu har det varit ett bra omhändertagande. Jag har mötts av fantastiska människor, kunniga och engagerade. Flera av dem kan jag nu betrakta som vänner.

Sjukdomstiden har gett mig insikt i det välordnade samhälle vi lever i. I samband med min flytt till annan kommun och ett annat landsting vill jag ta tillfället i akt och tacka den personal som ställt upp för mig. Jag har vårdats och rehabiliterats på ett antal platser såsom Akademiska sjukhuset avdelningar 85 och 170, där jag tillbringade sju månader. Därefter har jag fått ta del av rehab på Myrbergska gården, Hasselparken och Årstagården.

Jag har haft daglig hjälp av hemtjänsten från Ramund i Luthagen. Ett positivt inslag är de nysvenskar som jag fått träffa och haft ett stort utbyte av att lära känna. Jag hoppas att politiker och verksamhetschefer inser vilken fantastisk personal de har.
Omsorg används ju som ett ledord i vården, ett exempel följer här. När vistelsen på avdelning 170 närmade sig slutet tog läkaren, psykologen och kuratorn (Björn, Staffan och Lars) initiativ till ett möte där min familj och mina närmaste vänner inbjöds för att informeras om vilka skador jag har, samt vilka konsekvenser det har i det dagliga livet. Detta är omsorg i dess bästa mening. Jag vill gratulera Uppsalaborna till den förstklassiga vård man har tillgång till här. Sjukresor och färdtjänst har för mitt vidkommande fungerat bra, ett tack till er också.

Bengt Arvidsson
Valdermarsvik, tidigare Uppsala