Publicerad: 2012-01-30 21:17, senaste uppdaterad: 2012-01-31 15:01
EU-ledarna flög på måndagen in till ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.
På mötet gav EU-ledarna klartecken till euroländernas finanspakt, som kommer att skärpa budgetdisciplinen ännu mer.
Även Sverige anmälde sin avsikt att gå med i finanspakten, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.
-Attityden att stänga världen utanför skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom, sade han efter mötets slut.
In i det sista var ledarna oense om vem som ska få delta på eurotoppmöten. En grupp av fyra icke-euroländer med Polen i spetsen stred för att få vara med på alla, medan Frankrike ville hålla kretsen så snäv som möjligt.
Kompromissen blev att icke-euroländer som ansluter sig till pakten får vara med på minst ett eurotoppmöte om året, plus ytterligare några när särskilda frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet.
Till slut gav 25 länder klartecken till att gå med i pakten. Endast Storbritannien och Tjeckien står utanför.
Sverige kommer inte att bindas av paktens krav på budgetdisciplin, vilket har varit ett av Socialdemokraternas krav för att ge sitt stöd.
Enligt Reinfeldt uppfylls alla de fyra krav som Socialdemokraterna hade för att säga ja.
Men hetast var en fråga som formellt inte stod på agendan: Greklands allt mer utsatta läge.
Ett tyskt förslag, som cirkulerats bland euroländerna inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter.