Publicerad: 2011-12-26 09:02, senaste uppdaterad: 2012-01-02 15:01
Varför fick hon jobbet och inte jag? Gjorde jag bort mig nu? Tänk om jag har cancer? Alla har vi någon gång tankar som gnager och skapar olust. När oron mal letar vi automatiskt efter tröstande tankar som lindrar. Men det är fel strategi, menar psykologen och psykoterapeuten Olle Wadström, författare till boken Sluta älta och grubbla.
- Om jag blir orolig och tror att jag har glömt mina nycklar letar jag i fickan. Om jag hittar nycklarna blir jag lycklig, och mitt beteende förstärks. Nästa gång jag tror att nycklarna är borta letar jag på samma ställe, säger han.
Likadant fungerar det när det gäller våra tankar; när vi blir oroliga och tänker på något skrämmande letar vi efter en lösning som kan reda ut situationen - en tröstande tanke. Men märkligt nog resulterar de tankarna, som är menade att lugna, i nya orostankar, enligt Olle Wadströms teorier.
- När vi försöker lugna oss själva med argument som "naturligtvis har jag inte cancer" eller "så farligt var det inte" förstärker vi faktiskt beteendet, eftersom vi behöver de skrämmande tankarna för att nå fram till tröstetankarna, säger Olle Wadström.
Men kan man bryta den onda cirkeln av ångesttankar och tröstande tankar, då kan man få bukt med sina grubblerier.
Roten till vårt ältande ligger långt tillbaka i människans utveckling. Vi har en evolutionärt utmejslad förmåga att, i varje situation, försöka förutse faror som kan drabba oss.
- För en stenåldersmänniska var farorna tigrar eller andra farliga djur, nu kan det till exempel handla om att skämma ut sig eller att såra någon. Farorna är av en annan kaliber i dag, men vi reagerar likadant på dem, säger Olle Wadström.
Hur ska man göra för att sluta älta?
- Man får acceptera det som inte går att förändra eller det som det inte finns något svar på - du kan ändå inte förändra det.
Av: Anna Bratt/TT Spektra halsa@unt.se