Nu är det åter dags. Inte i form av en fjärde film om Lejonkungen eller för den delen om de galna bifigurerna Timon och Pumbaa som efter biosuccén jazzar loss på egen hand och vars tv-serie nästan drivit en till vansinne.

Nej, det är den första originalfilmen som nu återbrukas i 3D-format. Något som verkar vara lite av en ny trend i vår, då ytterligare filmklassiker som Titanic och Star Wars kommer som 3D på bio.

Man kan absolut ha åsikter om denna recycling av filmer och om filmjättarnas chans att åter håva in kosing. Lejonkungen sägs dessutom vara den tecknade film i USA som höstat in mest pengar. Själv tycker jag nog, även om Lejonkungen är densamma, att filmen blir ännu bättre i 3D-format, mycket tack vare de fantastiska vyerna över savannen och alla panoramabilder. Och ja, det är absolut en film värd att återuppliva.

De flesta vet kanske handlingen, den om den lilla lejonungen Simba som blir lurad på tronen av sin lömske farbror som också dödar hans pappa för att komma åt makten. Det låter lite som Hamlet och influenserna finns där men mest berusas man av de storslagna scenerierna och den fantastiska blandningen som en riktigt bra film ska ha av kärlek, dramatik, spänning, humor. Men också av musiken, som dessutom tog hem två Oscars och en rad andra välrenommerade priser. Det är bara att gratulera en ny generation som får njuta av denna upphottade klassiker.