Den fartflängda dansen som utspelar sig i Eddaskolans gymnastiksal kallas för lindy hop och uppstod i 1920-talets USA. Lindy hop började som en blandning av alla danser man dansade på 20-talet och växte fram på dansgolven i Harlem.
– Det var den första dansen som svarta och vita dansade tillsammans, säger Jan Johansson, ordförande för Danslyckan och även klubbens lindy hop-instruktör.

Lindy hop utmärks av fart, fläkt och en hel del hopp och lyft. Toivo Hartikainen undervisar i bugg, som har sitt ursprung ur lindy hop, tillsammans med Anne Jansson. Han började dansa lindy hop för 4-5 år sedan.
– Det är jäkligt roligt. Det är fart och akrobatik. Man får lyfta damen, och i bästa fall också fånga upp henne, säger han och skrattar.

På senare tid har dansen ökat i popularitet, speciellt kanske bland unga människor som intresserar sig för vintagekläder och efterkrigstiden. På det populära danslägret i Herräng, där lindy hoppare träffas varje sommar, har deltagarantalet ökat från 41 personer till över 500 berättar Jan.
– Man ser i Herräng av lindy hop blir populärt bland yngre, säger Anne Jansson.

Dansen är inte så svår som folk tror, berättar Jan, och akrobatiken är frivillig.
– Det svåraste är snarare att gå och lägga sig på kvällen. I Herräng spelar de musik från klockan tio på kvällen till sju på morgonen. Det finns folk som dansar hela natten.

I Märsta har intresset för lindy hop inte vuxit sig så stort ännu. Runt åtta personer brukar dyka upp på träningarna. Danslyckan anordnar lindy hop-kurser både för nybörjare och för dem med lite mer erfarenhet. Men Jan hoppas att intresset ska öka. Och för tjejer finns det all anledning att välja lindy hop.
– Tjejerna har lite mer frihet att styra. Om kavaljeren ger frihet vill säga. Men det ska han göra om han är snäll, säger Jan Johansson.

Kommentera artikeln »

Läs tidigare kommentar »